8 dagar kvar….
Ja, vi räknar ner i vardagen. Nu är det bara 8 dagar kvar tills vi reser till Kina. Känns lite overkligt dÃ¥ det gÃ¥tt sÃ¥ fort det sista. Kan tänka mig att det mÃ¥ste vara ännu svÃ¥rare för Isac att ta in att han ska bli storbror. För vid en normal graviditet sÃ¥ fÃ¥r man ofta 9 mÃ¥nader pÃ¥ sig att ta in att man ska bli storebror. Isac har nu fÃ¥tt knappt 2 veckor pÃ¥ sig att ta in det och som lök pÃ¥ laxen att han även ska Ã¥ka till Kina…. Kan tänka mig att det snurrar runt i hans lilla huvud. Även om han inte säger nÃ¥got rakt ut sÃ¥ kräver han mer uppmärksamhet känns det som. Lyssnar mindre och gör lite som han tycker. Kanske det är normal 5-Ã¥rs trots men man vet inte rikigt. Är i alla fall viktigt att han fÃ¥r sin beskärda del av uppmärksamhet, kärlek om omtanke.
För en själv är det ocksÃ¥ lite ”rörigt” i huvudet med att försöka hinna med allt man vill göra innan vi reser i väg. Är mycket att göra pÃ¥ jobbet och här hemma finns det även saker som inte görs av sig själv…. Men det är nog bara att acceptera att man inte kan ordna allt utan att man fÃ¥r försöka prioritera sin tid. Ingen skillnad mot annars heller alltsÃ¥ 
Det viktiga är att vi fÃ¥r med oss själva, alla papper samt pass och kontakter/kort. Bara det är med sÃ¥ lär annat lösa sig även i Kina. Är inte ett direkt u-land vi Ã¥ker till. Som jag sagt till Helena – det mesta vi köper för att ta med har tillverkats i Kina….
Jag hade mina fördomar första gången vi åkte till Kina och trodde lite naivt att vi skulle mötas av mycket cyklar, personer som gick omkring i gröna Mao kläder och en hel del fattigdom. När jag läser detta nu så inser jag hur dumt det låter och hur naivt det var. Kina är inte i dag en kommunisktiskt land i den mening som man normalt sett förknippar med det. Nej, istället är det ett väldigt starkt ekonomiskt land med lysande neonskyltar, märkesbutiker, city-kärna, moderna storstadsmänniskor, fina bilar osv. Det finns dock stora kontraster, framförallt såg man det på landsbygden, och då man trodde att man flyttats tillbaka många år i tiden.
I dag har det varit en sÃ¥dan här mellandag. Helena och Isac har varit inne i stan i dag och växlat ut Kinesiska Yuan. Helena har även försökt ordna med sitt Mastercard kort som hÃ¥ller pÃ¥ att gÃ¥ ut. Nordea har skickat ut ett nytt kort men vi har inte fÃ¥tt det. Tydligen mÃ¥ste man först spärra kortet för att kunna fÃ¥ ut ett nytt. SÃ¥ det är nu gjort och ett nytt är beställt. Ska bli spännande och se om vi hinner fÃ¥ det före vi Ã¥ker…. En liten olustig bieffekt var att när vi nu skulle gÃ¥ in och betala biljetterna pÃ¥ ca 74 tusen kr….. sÃ¥ var även den möjligheten spärrad dÃ¥ det kontot är kopplat till kortet. SÃ¥ nu fick vi trixa lite med att föra över pengar sÃ¥ jag kan ordna det med mitt kort istället. För senast den 1 december mÃ¥ste biljetterna vara klara.
Något roligt som skedde i dag var att en av familjerna som ska med hörde av sig via mail och försökte ordna att vi kunde träffas före vi reser. Ja, av naturliga skäl är det inte praktiskt möjligt men tanken var i alla fall god. Reaktionen från övriga familjer som ska med var ungefär samma som vår, tack men nej, vi hinner knappt med oss själva ändå
Själv har jag jobbat och som jag skrev ovan försöka hinna med att ordna klart det mesta innan vi Ã¥ker. Gick väl sÃ¥ där… Efter jag kom hem sÃ¥ var det bara att äta lite för att därefter Ã¥ka vidare till Styrelsemöte pÃ¥ Isacs förskola MÃ¥sen där jag är ordförande. Hemma ca 22 och dÃ¥ väntade övriga uppgifter, som att bl a skriva lite i den här bloggen
Ja, du lillebror. Som vanligt när man sitter och skriver ner dessa rader så vandrar tankarna bort till dig. Undrar hur din dag varit, om du varit glad eller ledsen? Hur du mår med ditt lilla hjärta. Förstår att du säkert kämpar men att du heller inte är van vid något annat. För dig är väl livet som det är nu. Men förhoppningsvis ska det bli lättare för dig min kära son. Vi längtar till dig, mamma, jag och din storebror Isac.
Inga kommentarer ännu